Stadens Träd -Träd med Dynamik.

1. Alm - Den trädsort som orsakat en av de största dynamiksituationerna i Sverige vilket skedde i maj 1971 i Kungsträdgården till följd av arrogant planering av det offentliga rummet.

2. Ek - Stadsparkernas träd och stadsparker är bra spelplaner för situationer. Även virke som används till vin- och spritlagring.

3. Asp - Så vild, så stark. Varje blad lever ett eget kaotiskt liv och helheten formar ett större kaos bland lövverket än något annat träd.

Västerås Bostadsförsörjningsprogram 2009-2011

Efter att ha "tallat" lite på programet kan jag bikta mig här och nu och deklarera att jag är relativt nöjd med vad som planeras att byggas i de kommande åren. Med relativt nöjd menar jag att det är snäppet över mina förväntningar utifrån dom förutsättningar som ges för en stad av Västerås storlek. Däremot: Varför planerar man småhusområden utanför tätorten när behovet av dessa kan integrereras inom tätorten? Varför är sprawlande mer frapperande än tät blandstad? Varför åker man till vänorten Ålesund för inspiration när man kan åka till Rotterdam, Valencia eller Bristol? Många frågor, få svar. Självklart styr efterfrågan - var folk egentligen vill bo, men att uppmuntra till sprawl och fortsätta bygga satelitstäder tycker jag är fel och inte i linje med Översiktsplanen för Västerås tätort. Visst är Nordanby Äng och Lillhamra bra, men staden skulle ju byggas INÅT eller hur var det nu?

Dom riktigt intressanta projekt som utgått från tidigare är Bryggargården och Trumslagarbacken. Trumslagarbacken på grund av en bullerutreredning och Bryggargården ersattes av förmodligen av Kvarteret Slottsträdgården som kan ses som ett bra förtätningsprojekt, förvisso ett av dessa hus-i-park, men ett relativt centralt projekt som inte kan bli så mycket annat än just hus-i-park förrän spårfrågan är löst. Utsikten lär bli fenomenal och parken kan ses som ett "tryggt" ställe. Känner jag dock Stallhagsmaffian/NIMBY Västerås rätt, skulle jag inte utan en skugga av tvivel anta ett detaljplanen kommer bli sågad och överklagad snabbare än kvickt. Den som lever får se..

Bryggargården bör snarast återuppstå som objekt inför kommande bostadsförsörjningsprogram. Det är viktigt att man drar en distinktion mellan staden innanför Cityringen och den utanför. Givetvis bör urbana kvalitéer skapas överallt och ytterstaden ska likna innerstaden, men Västerås näst intill cirkelformade innerstad bör på något sett bevaras fram tills vissa frågor är lösta framtiden, spåröverdäckning, mälardalen et cetera. Till saken: Cityringen bör i intensifieras med byggnation så att dom urbana hål - övergivna parkeringsplatser, fula parkeringsplatser, parkeringsplatser utan funktion, parkeringsplatser till förmån för människor som gillar ödetomter, parkeringsplatser till förmån för människor som inte vet hur man använder sina ben etc täpps till och blir en del av stadslandskapet. Jag ska återkomma till dom senare under hösten.

De intressantaste objektena i programmet är ingen hemlighet direkt, nämligen de stora och pågående prestigeprojekten Östra Hamnen-Lillåudden, Östermalm-Mimer-Lekandria och Öster Mälarstrand. Ur stadsmässighetsperspektiv är Kv. Magasinet i Östra Hamnen det mest frapperande. Givetvis, kan man tycka att ett hus på arton våningar inte är så mycket att göra väsen av - så nej det ingen urban käftsmäll direkt, dock är det en klar ändring i stadens siluett vilket även dessa räknas i de här sammanhangen. Ett högt hus eller en skyskrapa är givetvis ingen garant för stadsmässighet men det borgar för ett bra socialt kapital som är själva dynamiken i att förtäta med hög exploateringsnivå. Förhoppningsvis är detta ett steg i ledet att avveckla och omplacera den enormt malplacerade betongsilon som skulle kunna ersättas av ett väldigt högt hus som juvelen i kronan när man sammanflätat den Centrala Mälarstranden med City. En fullvärdig symbol för Västerås Mälarstaden som ska ha implementerats innan 2013. När Östermalm-Mimerområdet står klart bör i alla fall lite mer pulserande verksamheter ha införlivats i området det vill säga med en del butiker av sällanköpskaraktär, ett hotell och ett par restauranger och kanske en internationell foodcourt. Sista etappen, det vill säga Östra Ringvägens stora urbana hål, påbörjas 2010. Ett område som föddes ur industrin, avbefolkades och kontorifierades och slutligen, förhoppningsvis, en blandad och fullt integrerad stadsdel med många spännande inslag.

Andra intressanta objekt som inte ingår i programmet, utan finns till som någon form av back-up som " möjligt bostadsbyggande på lång sikt" är Kvarteret Isolatorn på Gideonsberg. Det vill säga ödetomten och parkeringsplatsen bakom Corporate Research som skulle ge Gideonsberg en skön dynamik om det exempelvis skulle byggas med hög exploateringsnivå eller ett kvarter som agerar mötesplats med kanske ett bibliotek eller ett lokalhak. Gideonsberg saknar dessutom en central mötesplats trots dess befolkningstäthet. MJP Bygg hade planer att exploatera tomten, men efter deras totalknas...äh....totalentreprenad av Östermalm och sedermera konkurs får vi se hur planerna på området utvecklas. Påbyggnaden av Kvarteret Kol är även ett intressant projekt, personligen anser jag att detta är någonting att satsa på överallt inom Cityringen i synnerhet i korsningen Vasagatan-Stora Gatan. Jag har för mig att att stadsradhus var aktuella för samtliga fastigheter i korsningen förutom Punktvaruhuset för ett par år sedan. Fastighetsägarna tyckte dock att VVS-biten skulle blivit för krånglig(!) att lösa varav idén skrotades snabbt om jag inte missminner mig. Hur som haver, påbyggnad är definitivt att satsa på i framtiden dels av förtätningen och dels av att gamla arkitektoniska olägenheter från 1960/1970-talet skulle få uppleva en väl eftersatt facelift. Kvarteret Sälgen på Malmaberg ska även ses som intressant, jag vet inte hur optimalt detta är ur ett planeringsperspektiv, däremot ur ett arkitektoniskt som kan skapa sköna kontraster till den gamla bunkerarkitekturen som väl kännetecknar 1950-talets ideal och få liv i ett anonymt och identitetslöst område som är gällande på ömse sidor av Lugna Gatan.

En annan slutsats av programmet är att efterfrågan på hyreslägenheter är fortsatt stor och nu ännu större under den rådande och fortsättande finansiella instabiliteten. Lösningar måste levereras och det stoppade investeringsbidraget för nyproduktion av hyreslägenheter bör åter ses över med hållbara alternativ som resultat. Bostadsförsörjningsprogrammet är gediget och väl utfört och inom parentes det ska sägas att inte bostäder är någon garant för en pulserande dynamik, men naturligtvis en viktig ingrediens. Staden måste själv vilja frodas och låtas leva. Till sist är det bara att vänta på dagen då Elisabeth Unell & Co sticker ut hakorna och likt sina Stockholmskollegor, deklararar:

- NU ÄR DET DAGS ATT BYGGA KLASSISKT INTEGRERAD STAD.

Radiation ruling the nation

I fredagens vlt kunde man läsa om att ett visionsarbete för Västerås Centralstation börjar ta form. De tre arkitektkontoren Wingårdh, Bystrup och Tovatt har fått uppdraget att ta fram en vision om hur området ska gestaltas, estetifieras. funktionaliseras and all that jazz.

Detta är inte Sheffield, Stoke-on-Trent eller Burnley 1977. Detta är Västerås anno domine 2008, med ett dynamiskt skitigt, postindustriellt wasteland bland dess centralaste delar. Ett paradis för människor med fabläss för urban exploration och några enstaka graffare, men idag ett allmängiltigt praktexempel på dåligt markutnyttjande. Glädjande är det dock att bostäder, verksamheter, handel och kultur ska integreras i området och att tågspåren ska överdäckas alternativt grävas ned under jord. Förvisso gillar jag miljöer likt detta, det påminner lite om den Viktorianska slumdynamik som hittas i södra delen av Londons East End nära Themsens hamndockor eller norra Englands industristäder. Men det finns ingen anledning alls att bevara ett övergivet och nedgånget område när staden suktar efter central mark att explotera och urbanifiera till den goda offentliga rumsnyttan. Dessutom är det snyggt att blanda industriarkitektur med exempelvis futuristiska drag.

Västerås Centralstation är idag ett hån mot alla pendlare och övriga resenärer sedan ombyggnationen sent nittiotal, som dessvärre blev en kortsiktig budgetlösning. Det där med anpassning, tillgänglighet, känsla av reslust och ventilation värd namnet verkade inte falla de dåvarande tjänstemännen i smaken. Nåväl, snart bör de sista pusselbitarna falla på plats hur området ska kunna utvecklas och barriären mellan Mälaren och City överbryggas. Med tunga namn som Wingårdh, Bystrup och Tovatt ser det väldigt intressant ut. Arkitektkontoren ska presentera sina visioner vid årets slut.

Läs hela artikeln här: http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=818186

Funktionsintegrering VS Funktionsseparering

Med funktionsintegrerade stadsmiljöer menas att bostäder, företag och kommersiell service utgör en funktion inom exempelvis ett bostadskvarter och med funktionsseparerade stadsmiljöer avser den rumsliga separeringen av funktioner. Bostaden är givetvis en central funktion eftersom den bebos av människor och konceptet med att förena funktioner är att skapa det spontana mötet mellan människor, inte enbart i tvättstugan eller i trapphuset utan snarare på lite utspridda delar av ett kvarter. Spontana möten som i sig skapar någon form av puls, någon form av rörelse.

Västerås City är i mångt och mycket funktionsseparerat. Detaljhandeln och nöjeslivet är koncentrerat till ett par få gator och torg, vilket i sig inte är fel eftersom det i sig skapar dynamik. I och med byggnationen av Östermalm gavs en ypperlig chans att låta kvartersstadens ideal med butiker i bottenvåningen och bostäder vara ledorden. Dock blev det inte så, förvisso planerades det lokaler med olika ändamål som finns vid det ”torg” som ligger mitt emot Mimerporten men det blev ensidiga verksamheter och som inte skapar särskilt mycket spontana möten. Nu är förvisso Östermalm långt från färdigbyggt och det ska finnas lokaler i hörnet Stora Gatan-Östra Ringvägen när Kvarteret Ludolf står klart till våren 2009 och jag hoppas Mimer gör något vettigt av dom lokalerna eftersom man valt att funktionsseparera en annan nybyggnation i Kvarteret Kleopatra på andra sidan Ringvägen. Något man dessutom kallar för * trumvirvel* - Cityliv. Huset i sig är det väl inget fel på alls, ganska avantgarde för att vara Västerås faktiskt, men så mycket Cityliv än så lär det nog inte bli såvida man inte öppnar för fler former av verksamhet i kvarteret.

Västerås präglas således fortfarande av den funktionalistiska stadsbyggnadsdoktrinen som är ett signum för gamla industristäder som Västerås där regleringen av marken har definitiva och uppdelade ändamål oavsett om det rör sig om bostäder, rekreation eller kollektiva nyttigheter. . De borgerliga politikerna borde ju uppskatta att småföretagandet integreras i planeringen samtidigt stora skatteinkomster i utökningen i externa handelsområden. Det handlar inte alltid om effektivisering och ekonomisering, det handlar primärt om sociala fördelar och trygghet som uppskattas i regel av gemene man, inte alltid av mig då jag även tycker att skitiga och depriverade områden har sin egen dynamik rent visuellt. Jag hoppas dock att många kommer till insikt att det är bäst att gynna småföretagare centralt och inte enbart storföretagare i externa handelsområden.

I Västerås Översiktsplan för utveckling av Västerås från 2004 tätort lyder det:

”Att blanda bostäder och arbetsplatser skapar förutsättningar för en stad som är rik på upplevelser trygg att vistas i och där det är nära till allt.
Förutsättningarna för närhet är större i den blandade staden där olika målpunkter
finns sida vid sida i stället för åtskilda som i den funktionsuppdelade
staden med var sak på sin plats. Synliga människor ”dygnet runt” ger tryggare
miljöer. En blandning av olika boendeformer, hustyper och upplåtelseformer
ökar möten mellan människor med olika ålder och bakgrund. ”

Samt i översiktsplanen för Västerås Centrum från 2000 står det följande:

"Det är ett mål att varje byggnad om möjligt skall ha flera användningssätt. Den önskade blandningen av bostäder och olika verksamheter får man i ”Stadens hus” . Stadens hus ska ha tre funktioner: i bottenvåningen butiker, vån 1 tr. kontor och övriga våningar bostäder. Genom att successivt bygga stadens hus får stadens centrum en mångsidig användning och därmed en levande och pulserande stadskärna."

Sweet, dom har ju hajjat det här!, tänkte jag i min förtjusning. Jag måste dock höja varningens finger för att detta ger ett sken av att vara välimplementerat och alla är nöjda och glada, men så ser det ju inte riktigt ut i verkligheten. Majoriteten av den nyproduktion som skett innanför Cityringen de senaste tio åren har varit funktionsseparerade, det som man kan glädjas med att att det är officiellt att man tänker i rätt banor huruvida det implementeras tål en noggrannare undersökning varför så inte är fallet.

Mitt uppdrag är att sprida Jane Jacobs evangelium till Västerås, hennes trottoarvision, där människor spontant möter varandra kontinuerligt som skapar trygghet, rörese och ett stänk dynamik. Inte de karaktärslösa och hjärndöda externshoppingcentras och de sömniga villastäder som man själv växt upp i. Jag ställer mig frågan dagligen, med ett visst litet tvivel: Går det att planera in dynamik, puls och trygghet med stadsmässigt byggande utan att planera sönder ett kvarter?

Självfallet, ni ser det överallt i världen men inte i Sverige, men det går alltså, utan att romantisera, att plocka fram via smart urban design och känsla för stadsmässighet utifrån dom förutsättningar som ges. Bostäder stimulerar tillväxten av butiker, restauranger och kulturliv så länge man inte funktionsseparerar dessa utan ser det som en helhet. Så kom ihåg: det måste byggas tätt och dynamiskt och framför allt med en känsla av stadsmässighet

Positively Inclined

Varmt välkomna till CHIEF ROCKA's blogg.
Jag kommer från och med nu debattera och raljera om stadsplanering, urbanitet, bostadspolitik och arkitektur främst i Västerås, men även på rikstäckande plan när så sker. Dagen till ära har det kommit till min kännedom att Regeringen beslutade den 4:e September
att avslå överklagandet kring detaljplanen för Öster Mälarstrand etapp II. Kommunen bör således avisera att planen vunnit laga kraft inom en snar framtid.